I fredags när jag åkte hemifrån, kände jag mig som en riktig skogsmulle. Jag hade gummistövlar, mjukiskläder,  och en sån där jätte stor ryggsäck som man knäpper runt magen. Mamma tyckte det var jätte kul, jag hatade det. Iallafall, jag kom fram till Sköndal, ringde Linda för att kolla om hon var hemma men det var hon inte, hon hade svängt förbi donken och frågade om jag ville ha någonting, jag ville inte men hon sa att det är nog en bra idé att äta någonting nu, med lite ironi. Jag fattade att vi skulle ha hungernöd under helgen. Helt korrekt.
När vi kom fram stannade vi nästan precis vid vår båtklubb, och då förstod jag varför mamma och pappa hade haft så brottom ut till landet på förmiddagen, dom skulle hämta upp oss med båten då Linda hade berättat att vi skulle till en öde ö.
Vi delades upp i två lag, vi skulle leka Robinson. Det blev lag Large och lag Zodiac. Jag tillhörde lag Large.
Varje lag skulle bygga ett vindskydd att sova under, bygga en latrin(ett hål i marken som är typ som en toalett) och sen skulle de båda lagen gemensamt bygga upp en lägereld. Johanna i mitt lag började hänga i ett träd som vi senare använde som stomme för vårat "tält". Vi plockade granris, grenar och snörade ihop allting till ett mycket vackert "tält". Vi fick leta mat som var utplacerat i skogen, totalt fem ravioli burkar fanns utplacerade. Mitt lag hittade tre, men två vart snodda av det andra laget och tjaffs utbröt. Under kvällen åt jag 8 ravioli bitar, och ni som vet hur beroende jag är av mat, kan förstå mitt humör. Under natten skulle vi sitta uppe i skift för att vakta elden. Jag och Fanny fick sista passet.
Under natten vaknade jag av att det var väldigt trångt, Ellinor och jag sov på ETT liggunderlag tillsammans. Andra gången jag vaknade låg jag med ansiktet rätt in i allt granris, då bestämde jag mig för att ta med mig min sovsäck och lägga mig nere vid elden. Det var omöjligt att sova, obekvämt, kallt, rökigt och ja. Så jag satt uppe från klockan tre tills nio på morgonen då alla vaknade. Jag har aldrig vart så hungrig, min mage vred sig. 
Dags för den individuella tävlingen, ha armarna uppe ovanför axlarna så länge som möjligt. Jag vann. Priset var chipspåse, två kexchoklad och en ravioli burk som jag delade med mitt lag. Wiho. Lagtävlingen som bestod av flera olika grenar vann det andra laget vilket betydde att vi skulle behöva flytta. Riva ner hela vårt tält och bygga upp det på nytt på andra sidan ön. Jag började nästan gråta av ilska.
Vi vandrade i typ 20 minuter genom skogen med all packning och kom till bryggan där vi blev lämnade av mamma och pappa dagen innan. Jag fattade att vi skulle åka iväg, typ till vårt land och ha kräfskiva eller någonting liknande. Helt korrekt, igen. Peter, Totte och mamma och pappa kom med båtar och hämtade oss. På kvällen vart det kräftskiva, vattenskidor och sång, super trevligt och roligt, och det har aldrig vart så gott med en tallrik mat!

Nu hoppade jag precis ur duschen och ska gå och lägga mig en stund. Vi hörs senare, puss och kram. 
Jag lägger in bilderna när Mikaela har laddat upp dem.